Oro - när kropp och själ är i obalans
Jag ser oro, ångest, depression och andra känslomässiga obalanser som ett bevis på att kropp och själ hänger ihop. Det blir väldigt tydligt att känslor också har en fysisk skepnad. För känslor kan ge väldigt obehagliga fysiska upplevelser. Allt från tryck för bröstet, känsla av att man kvävs/inte får luft, inte kan sitta stilla, får värk i huvud/nacke/axlar till mag- och hjärtproblem etc. Det viktigaste att förstå är att kropp och själ hänger ihop. När man upplever obehagskänslor är det förmodligen för att man tappat bort själen på vägen.
Oro i kroppen - ett symptom på stress
Oro är ett symptom på stress. Det är viktigt att förstå att känslan av oro egentilgen är ett sundhetstecken. Ett tecken på att din kropp fungerar. En signal på att det är dags att dra ner på tempot. Det är lätt hänt att drabbas av panik. Men istället för att drabbas av panik tror jag att det är viktigt att lära känna.
Du kan inte springa ifrån din oro/rädsla - bekanta dig med den!
I västvärlden ser vi känslor som rädslor, oro, ångest och annat obehag som något att undvika. Självklart eller hur? Vi vill ju vara lyckliga. Problemet är att vi i vår jakt efter lyckan springer ifrån våra obehagskänslor - vi vill inte veta av dem eftersom vi ser dem som motsatsen till lycka. Om man känner oro och ångest så betyder det ju att man inte är lycklig, eller?
Sysselsätter du dig omedvetet för att slippa känna?
Om vi får en lugn stund ser vi till att bli sysselsatta av något eller någon, förmodligen omedvetet för att slippa känna de där känslorna. Vi lägger (0medvetet?) locket på och en dag kokar det över. Det VÄLLER över oss, i form av starka obehagskänslor men också fysiska symptom.
Egentligen är känslor som oro i kroppen en signal på något och om vi springer ifrån dessa känslor springer vi också ifrån en lösning på problemet. Det är därför det, enligt mig, är så viktigt att ta tag i sin "ryggsäck" för att undvika sjukdomar som kan bli en följd av att "springa".
Stanna upp, lyssna och lär dig av dina rädslor och obehag
Jag tror att det är viktigt att inte få panik över sina obehagskänslor. Visst, de kan vara oerhört starka och jobbiga att känna - men de är trots allt signaler som vi sänder till oss själva. Lösningen ligger i att bemöta dessa känslor - de är ju lika verkliga som de "trevliga känslorna". Att helt enkelt stanna upp, lyssna och lära sig förstå dessa signaler.
Lär Dig att mediteraAtt sitta och inte göra något
Man kan meditera i grupp eller själv, det viktiga är att det känns bra för Dig. Om Du vill börja lära dig meditera kan du sätta dig på en stol (ej för mjuk, ej fotölj/soffa) med rak rygg och fötterna i golvet. Slut Dina ögon och andas lugnt. Försök följ Din andning genom att tänka "andas in.......andas ut". Låt andningen vara spontan och bara följd den. När andra tankar kommer, acceptera dem, men låt de försvinna likt ett löv driver bort på en flod (fint exempel som vi fick i skolan). Återgå till att focusera på din andning och försök att endast tänka på den. Om Dina tankar vandrar i väg är det ett försök till flykt undan "dig själv och ditt inre" och det gäller att träna på att tänka på "ingenting" förutom andningen. Här stillar Du Din oro, jordar Dig och organen får en välförtjänt vila.
Försök att betrakta dig själv lite "utifrån"
Hur känns rädslan/obehagskänslan i din kropp? Beskriv för dig själv vad det är du känner, upplever, tänker, ser, är. Vänd dig inåt och för en dialog med dig själv. Jag tycker att det är fascinerande hur liten den där rädslan verkar när man väl accepterar den, känner den och ser den. Rädslor och andra obehag får oss att växa och utvecklas - hur märkligt det än låter.
"Rädsla är en naturlig reaktion då man närmar sig sanningen" - Pema Chödrön
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar