måndag 23 maj 2011

Less på min nygamla arbetsgivare...

Jag visste det och ändå gick jag tillbaka, nåt jag ska försöka hitta anledningen till senare...
Det företaget som jag jobbar för (dock lyckligtvis bara på timmar) är ett familjeföretag med hög omsättning på personal och då menar jag väldigt hög! Vissa orkar bara vara kvar några dagar innan de säjer upp sig, har sett det flera gånger.
De har en usel personalpolitik och behandlar sina anställda som mindre vetande slavar.
ÄN har ingen attackerat mig, jag har tydligt visat var min gräns är, men de är där och nosar- som i går.
Jag hade skrivit ett mail på lördagkväll där jag förklarade att jag inte skulle kunna jobba på dagarna må-ons, eftersom sonen har konjunktivit och då får de inte gå på dagis (han är även dunderförkyld, har feber och ont i öronen). Jag erbjöd mig (trots att jag inte alls behöver det) att istället gå in efter 16 och jobba tills de stänger 22.
Så ringer hon då i går på dan och trots att jag tydligt förklarat hur min situation var, så bad hon mig att ändå komma in måndag, "om så bara för ett par timmar"!
Jaha?! Och vad skulle jag göra av min 3,5 årigen son då??? Jag hade förklarat att min man inte kunde va hemma pga att han håller i en utbildning dessa dagar, men ändå så försökte hon!
Det som gjorde mig jävligt förbannad (och gör att jag funderar på att ringa upp de som ringde mig efter att jag fått detta jobb- och höra om de fortfarande har behov av personal) var att hon sa såhär: ja, nä, du kan väl inte komma in då, ifall han mår som du säjer!!!
Varför i hela helvete skulle jag göra min son sjukare än han är?!?!? Tror hon att jag är dum i huvudet?!?! Maken blev så förbannad och sa att jag skulle skicka bilder på hur eländigt hans ögon ser ut, men aldrig i livet! Mitt ord skall räcka och det gör det inte hos dem.
Så länge man jobbar på och gärna går in extra och övertid, DÅ är man SÅÅÅÅ bra, men när det händer sånt som händer i livet med sjuka barn etc, DÅ är man oerhört obekväm.
Jag ska fundera i dag, men om jag fortfarande känner såhär i morgon, då ringer jag denna kvinna som så gärna ville ha mig (det är dessutom 2 mil närmare, d v s 4 mil om dan).

Ha en fin dag alla människor i vår oroliga värld.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar